BALI JAO!
Nu när de andra ligger och sover, så har jag lite alone time. Ett perfekt tillfälle att begrunda livet på. Nu har vi äntligen anlänt till efterlängtade Bali. Men trots detta, så var det med vemod vi alla lämnade Kambodja. Jag talar nog för oss alla när jag säger att Kambodja och (framförallt) Sihanoukville är ett av resans höjdpunkter. Sihanoukville bjöd på härligt väder, bra fest och härliga, nya bekantskaper.
Vi började relativt lugnt när vi anlände till Sihanoukville, med lata dagar vid poolen eller stranden (om man är lagd åt det hållet) eller med att titta på bio, när väl regnade. Men efter det, då vart det eld ur baken på oss. Det började starkt med en boozecruise, som är precis vad det låter som (en båt som man dricker "saft" på). Här träffade vi ett härligt gäng danskar och våra två kommande brothers in arms från Jönköping, Alex och Jacob. Jävla mongocep. Så, under dagen drack vi saft på båten, efter det var det tillbaka hem, kort matpaus och sedan på't igen. Tyvärr var Jacob "obrukbar" på kvällen, men vafan, det händer även de bästa. Ett uttryck jag vant mig vid under resan.
Dagen efter var det Julias födelsedag, så vi andra tre trippade på tå upp ur sängen och bjöd på skönsång. Hon fick en tårta och lite paket, som vanligt ni vet. Efter detta vart det poolhäng för att återhämta oss och ladda inför kvällen.
På kvällen var det dags igen. Vi möttes upp med Jacob, Alex och danskarna för att köra igång igen. Vad som hände sen skulle jag gärna berättat, om jag mindes det. Full som en dansk, som det tydligen heter.
Så dagen efter kanske ni tänkte att vi skulle ta det lugnt efter två hårda dagar? INTE DÅ. I gårdagens dimmiga tillstånd hade vi nämligen skrivit upp oss för ännu en boozecruise, á internationella kvinnodagen. Så det var bara att kämpa sig upp på morgonen och ta till förfriskningarna, i detta fallet även kallat en "återställare". Tyvärr var inte allas kämparglöd lika stor, Oskar stannade hemma. Förnuftigt? Kanske. Tråkigt? Definitivt.
Återigen beger vi oss in i dimman, vill man veta mer kan man fråga Julle, för hon hade ont i magen = ingen saft. Men senare på kvällen tog Oskar ikapp det han missat och var snabbt i samma tillstånd som oss andra.
Det var med sorg i hjärtat vi lämnade Sihanoukville dagen efter. Ett ställe vi kommit att älska. Men nu var det dags för tempelskådning i Siem Reap. Återigen så kämpade vi oss igenom en svettig och obekväm bussresa. Men efter regn kommer solsken, eller hur?
Dagen efter ankomsten så ställde vi klockan på halv fem. Det var nämligen högtid för Angkor Wat i soluppgången. Vi har i två månader tränats för detta. Vi var redo. Så upp gick vi. Hur jobbigt det än var, så var det mödan värt. Vilken mäktig upplevelse.
Sen fortsatte vi tempelskådningen i den stekande förmiddagssolen. Jag tror ingen av oss svettats så mycket som vi gjorde då, vi kunde nästan vrida ur svetten ut tröjorna efter. Men väl tillbaka på hotellet fick vi oss ett dopp i poolen. SOM VI NJÖT. Aldrig har ett dopp varit så skönt.
Finns nog inte så mycket mer att säga om Siem Reap, så vi fortsätter. Häng med!
Den här gången var det flyg som gällde. Jämfört med bussresorna så var detta en dröm. Fungerande AC och osvettiga säten. Perfekt. Vi mellanlandade i Kuala Lumpur, där vi skulle spendera åtta timmar till nästa flyg. Men väntan blev så mycket lättare när vi såg DET. Framför oss tornade himmelriket upp sig, med lockande arom och förförande tilltugg. Framför oss hade vi McDonalds. Donken har aldrig smakat så bra som då. Hamburgarna bjöd upp till dans i munnen på oss och sakta så nådde dansen sitt klimax. En smakfest. Ögonen rullade av njutning och kroppshåren reste sig. Det var underbart. Efter detta efterlängtade besök så var väntan mycket lättare.
Äntligen så var det dags att boarda flyg AK 1366, bound for Bali. Äntligen. Det vi alla suktat så länge efter.
Väl framme köttade vi oss genom gator och torg för att hitta boende. Tillslut hade vi två rum på ett hotell på en av de två kända backpackergatorna i Kuta. Fräscht.
Första dagen var der självklart mulet, som det alltid är när vi beger oss till ett nytt ställe. Men det stoppade inte oss, vi begav oss till stranden ändå (, för att sedan vända om direkt och sätta oss och äta istället).
På kvällen var det första försöket på utelivet i Kuta. Vi började starkt med att föra lite på balkongen med musik (så länge en viss fröken Stadler pausade den för oss) och att åka buss. Eller ja, det var bara jag och Julia som fick åka buss, de andra klarade sig. Sedan hittade vi ett trevligt gäng svenskar på balkongen under oss. De hade samma idé som oss, så vi hoppade in i deras umgänge. Mycket trevligt.
*Dimma*
Ute och dansa.
*Dimma*
Vakna upp dagen efter.
Japp.
Idag hade vi mer tur med vädret dock. Solstrålarna smekta ömt våran kropp medan vi låg på stranden och tittade på de som bestämt sig för att surfa. Senare kom en sarongförsäljare som skällde på mig och Oskar, för att vi delade på en. Det fick man tydligen inte göra på stranden, utan bara på rummet. Vad kan hon menat?
Senare började det ösregna, så det blev bio för oss. Den nya Oz-rullen. En riktig mysfilm. Jag blev störtförälskad i den lilla
porslindockan. Så fin. Ville bara adoptera henne och ta hand om henne. Se filmen så förstår ni.
Så detta leder mig till där vi började, nämligen nuet. Min gamla svensklärare sa alltid att man ska skriva slutet först för att underlätta resten. Och visst gick det bra? En riktig mastodontblogg känns det som. Jag hoppas den släcker eran törst för en stund.
Har också hört att min farmor läser bloggen, så jag vill passa på att tacka för resehandduken. En riktig höjdarpryl ska du veta. TACK!
Detta var allt för den här gången, tack för mig!
/Martin
Kommentarer
Postat av: Don Jorge
Bra bloggat Martin!
Sarongtanten är förbannad för att Ni är SNÅLA! Köp en sarong så blir hon glad igen. Oskars Mamma behöver en ny. Hennes gamla köpte vi på Bali eller om det var Yogia 1987... Sen kommer massagetanten. Köp en massage och hälsa från mig så blir hon glad. Jag blev hal som en ål och halkade omkring på kakelgolv i två veckor efter mitt inköp av denna tjänst! Det gick bättre för Palle som är lite torr i hyn...
Vi har nu också beställt plats på torken åt Oskar i maj.
Postat av: Ann
Tack för inlägget! Skönt att höra att er rekreationresa fyller sitt syfte. Varför du och Julia fortsätter åka buss när ni är så trötta på det förstår jag dock inte. Don Jorge - kan du kolla om det finns tre platser till, tror du? Vill också fråga om Julle skadat sina händer på något sätt? Hon har bara skrivit ETT inlägg i bloggen, ett kort ett. Skärpning! Kram till er alla!
Trackback
